Andreas har varit febrig till och från i en och en halv vecka. Nu fick det vara nog, så vi bestämde oss för att söka upp en läkare. Elrida som vi hyr lägenheten av har en bekant som är läkare. Hon ringde honom och han kunde komma förbi på förmiddagen. Det tog lite längre tid än väntat, men strax innan lunch så hade Andreas fått en kur penicillin och en spruta. Nu ska det väl bli bättre.
Läkare på hembesök.
Barnen hade strandsug, så vi hoppade på en lokalbuss ner till playan. Lokalbussarna är minibussar med fyra rader säten bakom chauffören. Det är ett trångt, mysigt och billigt sätt att ta sig runt. Man stoppar bussen nästan var som helst genom att vinka, och det står linjenummer på vindrutan. Man bankar två gånger på rutan när man vill av. Enkelt om man bara vet.
Stranden i st George's
Vi kom ner till stranden när våra magar kurrade som mest. Här var vi inte ensamma. Det ligger ett kryssningsfartyg i hamnen idag, och alla priser på strander är i amerikanska dollar. Det verkade vara mest vinterflyende britter som konkurerade med oss om platsen, men vi kunde parkera oss i skuggan av ett träd några meter från strandkanten. Barnen fick bada sig trötta innan vi åkte hem och lagade lite pulversoppa. Imorgon drar vi till Carriacou.