Natten tog oss till Rumänien. Vi vaknade med landsbygden utanför fönstret med höga berg i fonden. Här och var på bergssluttningarna ligger snö kvar från i vintras. De högsta topparna i Rumänien är cirka 2500 meter över havet.
Rumänska vidder.
En servitör tittade förbi vår kupé på morgonkvisten och erbjöd oss en kopp kaffe. Frukosten hade vi köpt med oss från Ungern. Det blev ost, korv och bröd. På senförmiddagen hoppade vi av tåget i på stationen i Brasovs utkant och tog bussen ner till centrum.
Ungersk sovkupé. Med tonåring.
Här möttes vi av en pampig gammal stadskärna med gott om vackra hus, tre, fyra våningar höga. Man har blandat och gett när det gäller fasadernas färg men den gula färgen har övertaget. Torget i stadens mitt är stort och öppet med serveringar utmed några av sidorna. Mitt på torget ligger rådhuset med ett kyrkliknande klocktorn. Några kvarter från stadens absoluta mitt reser sig en hög kulle med branta trädbeklädda sidor. Brasov har sedan 1400-talet växt från ett litet samhälle nedanför kullen till en av Rumäniens universitetsstäder.
Torget i Brasov.
Nattåget ger sällan någon fullvärdig natts sömn. Efter några timmars resa blev vi väckta vid gränskontrollen av först ungerska gränspolisen, sedan den rumänska. Det tar en bra stund att gå igenom alla tågets resenärer. Det var efter midnatt när vi fick ro i kupén. Vi hade med andra ord en sömnskuld som skulle betalas tillbaka, och det gjorde vi efter lunchen hemma i vår lägenhet.
Det var uppåt 35 grader i Brasov på eftermiddgen. För att svalka av oss drog vi till stadens vattenland. Sedan blev det frukostshopping och några kvälls-pizzaslices till familjen innan lamporna släcktes.